Hej igen, kära läsare! Nu var det över två veckor sedan jag skrev mitt första inlägg här, så jag känner att det är dags att fortsätta nu. Senaste tiden har varit väldigt hektisk med allt pluggande, så det är skönt att det har lugnat sig lite nu. Har hunnit med både massa plugg, födelsedag och påskfirande! Förhoppningsvis kan jag ägna lite mer tid åt att blogga nu, även om jag inte kommer ha så mycket att skriva om nu fram tills jag flyttar till Japan. Som tur är har jag inga läsare än, så det gör inte så mycket att det har tagit lång tid sedan det förra inlägget (berättade knappt för någon när jag skrev det eftersom jag visste att det skulle bli så). Men nu är jag som sagt skrivet igång igen! Det jag hade tänkt ta upp i förra inlägget var hur jag kom in på mitt stora intresse för Japan, men så blev det så långt även utan det att jag tänkte skriva om det nu istället.
Hur började det då? När blev jag så frälst av allt som har med Japan att göra? Ska jag vara helt ärlig så vet jag faktiskt inte när det tog fart, men jag har alltid varit fascinerad av Japan och deras kultur. Det var nog dock inte förrän runt 2003 som jag faktiskt insåg detta, för det var någon gång då som min syster Linda visade mig boken Across the Nightingale Floor (Över Näktergalens Golv). Det är den första boken i Tales of the Otori (Sagan om Klanen Otori), en helt underbar trilogi (plus en prequel och en sequel) som utspelar sig i ett fiktivt medeltida Japan. I böckerna får vi följa en pojke med lönnmördarblod (och därmed övernaturlig hörsel och andra förmågor) som växer upp utanför den gömda lönnmördarklanens strikta regler och influenser. Vill inte avslöja mer än så, men trilogin är lätt mina favoritböcker någonsin. ♥
Dessa böcker var i vilket fall en anledning att jag blev så föräldskad i Japan. Läs dom och ni kommer förstå. En annan anledning i ungefär samma veva var när min kusin Calle visade mig bitar ur animefilmen Spirited Away. Jag kollade aldrig på hela filmen då, men när jag köpte den ett år senare och såg den var jag helt såld. Gissar att dom flesta som läser detta redan vet vilken film jag pratar om, men om inte så kan jag berätta att den är skriven och regisserad av Miyazaki Hayao, Japans mest framgångsrike filmskapare. Ett geni om man säger så. Filmen handlar om en flicka som med sina föräldrar ska flytta ut på landet, men på vägen dit kommer dom på villovägar och hamnar i andarnas värld. Det här låter helt sjukt, men föräldrarna förvandlas till grisar och Chihiro tvingas ta tag i hela situationen. Hon börjar jobba på ett badhus för spöken och andar, där hon försöker leta efter ett sätt att förvandla tillbaks sina föräldrar. Det är inte bara berättelsen som gör filmen underbar, utan den är enormt snyggt tecknad och varje bildruta är som ett konstverk i sig.
Värt att nämna kanske kan vara att jag älskar alla Miyazaki och Studio Ghiblis filmer, men Spirited Away är den som satt djupast spår i mitt hjärta. Det var den filmen som gjorde mig nyfiken på vad mer som fanns från det mystiska landet i öst. Nu i efterhand kan jag nämna massvis med japanska filmer som jag tycker är jättebra, men det var inte det som var poängen med detta inlägg. Det tog faktiskt ett par år efter att jag blev förälskad i böckerna och Spirited Away som den stora Japan-kroken fastnade i mig. Jag tror det var 2008 som jag halkade in på japanska dramafilmer och -serier, vilket jag kollade på varje kväll ett tag. Det var troligtvis också sommaren det året som jag började kolla på anime tillsammans med min kusin Hannes i källaren hos farmor i Fjällbacka (good times!). Hade fått första kapitlet i mangan Death Note med någon tidning, som jag läste och blev jättenyfiken på vad det var. Hittade animen och började kolla på den, sedan visade Hannes mig några andra serier ^_^ Efter det började jag läsa manga också, så man kan säga att allt sånt kom på samma gång. Det var även anime som fick mig att börja lyssna på japansk musik.
Sedan kan man dock fundera på när jag egentligen började kolla på anime, för jag såg på Sailor Moon med min syster när det gick dubbat till svenska för väldigt längesen. Följde också Pokemon från första säsongen på TV4 när det började sändas 2000. Men då visste jag inte vad det var för något, så jag reflekterade inte ens över det. Visste kanske att det kom från Japan, men tänkte aldrig på det mer än så. Sedan är jag ju uppväxt med TV-spel och just Nintendo är en av mina största idoler genom tiderna. Var medlem i Club Nintendo och spelade alla möjliga japanska spel utan att tänka på vart dom kom ifrån. Det var först när jag blev lite äldre som jag insåg hur stor del Japan har varit i mitt liv. Allt jag gillade kom ju därifrån!
Nu låter det dock som att jag bara gillar japansk popkultur, men faktum är att jag är minst lika intresserad av deras traditionella kultur, historia och även språket! Det finns väldigt många saker jag gillar med Japan, men syftet med detta inlägg var inte att prata om dessa, utan att berätta varför jag hamnade i Japan-träsket. Har dessutom redan skrivit på tok för mycket, så det får bli dags att avrunda här. Nästa inlägg kommer nog inte dröja lika länge (hoppas jag), och då tänkte jag berätta lite om vad mina planer är och vad som är på gång just nu.
Så ha det gott så länge~ じゃあまた！