Vad var det nu som hände i söndags? Jo, det var såhär att när jag träffade familjen Yamamoto på lördagen frågade dom snällt när jag hade tänkt åka hem nästa dag, och om jag hade tid så kanske jag ville följa med på en utflykt upp i bergen och äta lunch? Det skulle tydligen finnas en mysig restaurang vid en flod som dom hade läst om. Dom sa att det skulle ta ungefär 2 timmar att köra dit, alltså skulle vi inte vara tillbaks förrän på eftermiddagen, men det var inga problem för mig. Bara jag kom hem innan 12 var det lugnt, så jag tyckte det lät som en superbra idé. Och det var det verkligen!

Vi gav oss iväg runt 10, efter att ha käkat lite rester från lördagens middag till frukost. Mycket riktigt tog det ett tag att köra, men tiden försvann ändå. Mitt i färden fick GPS:en fnatt och trodde att vi körde mitt ute i ingenstans. Det tog en liten stund att fixa, men efter att ha stannat och startat om bilen fungerade den igen. När det var ungefär en halvtimma kvar sa den åt oss att svänga av in på en liten small enfilig väg. Vi skrattade gott åt att det inte skulle gå att möta någon där, men trodde så klart att vi skulle komma ut på en större väg igen snart. Det visade sig att vi hade väldigt fel…

Resten av färden var på en brant, slingrig väg upp för ett berg. Det var så tät skog det kunde vara i den sluttningen som var, men då och då kunde vi se ut över bergen runtomkring och ner över dalen vi kom ifrån. Lite läskigt var det, men samtidigt ett kul äventyr! Som tur var mötte vi faktiskt inte någon på hela vägen, otroligt nog. När vi kom fram visade det sig att ganska många hade åkt dit redan, för det var säkert 20+ bilar på restaurangens parkering.

Som ni ser på bilden var det inte jättemycket folk där ändå, för borden var liksom utspridda på verandor längs med floden. Bakom mig satt ett sällskap och bakom Kiko kom ett sällskap lite senare, men i övrigt var det ganska lugnt och skönt där. Som väntat på ett sånt här ställe var det väldigt japanskt. Inte bara maten, utan även själva atmosfären. Dessutom var man tvungen att ta av sig skorna innan man gick ut på verandan och det fanns endast låga bord där man sitter på en kudde på golvet. Mysigt, tycker jag! Fin utsikt var det också :)

Maten var nog den absolut mest japanska mat jag någonsin ätit. Och inget av det var något jag tror jag har ätit förut heller… Blev sjukt förvånad att nästan allt var jättegott också, trodde definitivt att jag skulle stöta på något jag inte gillade. Vet inte exakt vad allt var, men fick ganska bra förklaringar på det mesta (på japanska, så jag har ingen aning vad det sakerna heter på svenska eller ens engelska). Bland annat fick jag smaka på rå häst (tydligen väldigt nyttigt, och det var gott också!), sashimi (rå fisk alltså) från någon fisk fångad i bergsfloden och även en grillad variant av samma fisk. Det kommer en bild på den snart ^^ Den var liksom grillad hel och skulle ätas på ett speciellt sätt. Lite pilligt, men galet gott!

Det var väl det som var “kött” om man säger så. Det mesta av det andra var… tja, grönsaker? Här brister också mitt ordförråd på svenska, men kan säga att det var diverse saker som växer bland bergen. Skott av någon växt, en blomma där både stjälken var tillagad på ett sätt och sedan te gjort på själva blomman, någon slags rädisa. Tofu med sesam (långt ifrån vad man får för resultat på google images när man söker på “sesame tofu”), någon slags pannkaka gjord på en speciell sorts sötpotatis och höjdpunkten på det hela; färsk bambu (bambuskott av något slag).

Har definitivt missat saker också, men det var väl det mesta i alla fall. Tyckte det mesta var riktigt gott, så det var verkligen en sjukt kul upplevelse. Här kommer lite bilder på maten!

Efter att ha ätit gick jag och Kiko på en liten upptäcksfärd ner till floden (eller bäck kanske är ett bättre ord?). Det fanns en liten sandstrand där flera barn var och badade och lite längre upp stod ett par och fiskade. Väldigt fridfullt och mysigt. Vi såg också några trollsländor, fjärilar och en vacker liten ödla. Den var brun och kanske 10-12 cm lång, men svansen var blå och glittrade som safirer i solen. Tyvärr var den skygg och försvann innan jag hann fota den och Kiko hann inte ens se den.

När vi skulle hem igen vågade vi inte köra på den farliga vägen vi kom via, så vi tog en omväg och passade på att se mer av bergen och naturen runtomkring. Det var väldigt fint måste jag säga och vill definitivt tillbaks upp i dom japanska bergen igen. Vi såg en hel del långfärdscyklister ute på vägarna, så det kanske får bli en sådan utflykt någon gång. Tror jag vet en filur där hemma som gärna kommer hit och följer med mig…

Vi var hemma igen vid 5 och jag åkte tillbaks mot Kyoto strax efter det. På vägen hem åkte jag genom världens åskoväder med rejäla blixtar och skyfall. Ett bra avslut på en riktigt lyckad helg! Älskar nämligen både regn och åska, så det var jättemysigt att sitta på tåget och titta ut. Inte lika kul när jag kom fram och var tvungen att gå en kvart i regnet utan paraflax, men det var faktiskt ganska uppfriskande och mysigt det också!